Vanliga frågor

Home/Vanliga frågor
Vanliga frågor 2018-04-17T13:44:16+03:00

Ofta ställda frågor till SYT-kassan

Här hittar du ofta ställda frågor och svar.

Ärendehantering, hanteringstider

När TE-byrån har gett sitt utlåtande hanteras sökandes första ansökan i kassan så snart kassan har mottagit samtliga övriga uppgifter som har begärts för att kunna fastställa dagpenningen. Hanteringsgaranti gäller för ansökningar. Beslut angående inkomstdagpenning ges senast den 30 dagen efter det ansökan har kommit till kassan. Är ansökan bristfällig ges beslut senast den 14 dagen efter det kassan har haft tillgång till samtliga uppgifter som är nödvändiga för avgörande.

Kassan försöker hantera fortsatta dagpenningsansökningar inom några dagar efter mottagande. Vid månadsskiften får kassan in mera ansökningar och då kan köer förekomma, också i e-ärendetjänsten.

E-ärendetjänsten påskyndar ansökningarnas hantering och vi rekommenderar att du fyller i fortsatt ansökan via tjänsten. Tills vidare kan bara de som redan har fått ett dagpenningsbeslut använda e-ärendetjänsten. Man måste fortfarande skicka in sin första ansökan inklusive bilagor per post.

När du får dagpenning informeras kassan direkt om samtliga förmåner som Fpa betalar. I din ansökan ska du emellertid alltid uppge ifall du har fått eller ansökt om övriga förmåner. Du ska skicka beslut om förmåner som betalas av pensionsförsäkringsbolag eller annat försäkringsbolag till kassan. Samma sak gäller för avböjande beslut från Fpa angående förmåner.

Får du inte arbetslöshetsdagpenning får kassan inte dina uppgifter direkt från Fpa. Därför ska du skicka beslut till kassan t.ex. när du ansöker om befrielse från medlemskapsavgift.

 

Medlemskap

Alla som uppfyller begreppet företagare i enlighet med definitionen i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och som har tecknat pensionsförsäkring (FöPL/ LFöPL/ArPL) som baserar sig på en årsarbetsinkomst som är minst 12 564 € år 2017 kan bli medlemmar i SYT-kassan.

I enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa betraktas man som företagare om man för sin huvudsysslas del i enlighet med lagen om pension för företagare (FöPL) eller lagen om pension för jordbruksföretagare (LFöPL) är skyldig att teckna i ovannämnda lagar definierad försäkring. Stipendiater i enlighet med lagen om pension för jordbruksföretagare (LFöPL) betraktas emellertid inte som företagare.

Även delägare i företag betraktas som företagare. Som delägare betraktas ArPL-försäkrade personer som

1) arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag där de själva äger minst 15 % eller de själva tillsammans med familjemedlemmarna äger minst 30 % av aktiekapitalet eller antalet röster som aktiekapitalet motsvarar, eller på annan väg har motsvarande bestämmanderätt; eller

2) arbetar i ett aktiebolag där de själva eller deras familjemedlemmar eller de tillsammans med familjemedlemmarna äger minst 50 % av aktiekapitalet eller antalet röster som aktiekapitalet motsvarar, eller på annan väg har motsvarande bestämmanderätt; eller

3) arbetar i ett annat bolag eller samfund där de eller deras familjemedlemmar eller de tillsammans med familjemedlemmarna betraktas inneha motsvarande bestämmanderätt i förhållande till ovanstående.

Vid beräkning av ägandeandel beaktas också indirekt innehav via andra företag eller samfund ifall personen i fråga tillsammans med sina familjemedlemmar äger minst 50 % av bassamfundet eller har motsvarande bestämmanderätt.

Man betraktas också inneha ledande ställning i ett företag om man är verkställande direktör eller styrelsemedlem i företaget eller om man innehar motsvarande ställning i ett aktiebolag, företag eller samfund.

Som familjemedlemmar betraktas i företaget arbetande personers makar och personer som är släkt med personen som arbetar i företaget i direkt upp- eller nedstigande led (föräldrar och barn) och som bor i samman hushåll.

Begreppet företagare i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa bygger på principen äga och arbeta. Man betraktas inte som företagare på basen av innehav allena, utan måste också arbeta i företaget.

Man kan inte samtidigt vara medlem i två kassor och därför måste man själv bestämma vilket arbete är huvudsysslan, lönearbetet eller förtagsverksamheten. Man bör välja kassa enligt huvudsyssla. I kassor för löntagare intjänas löntagares arbetsvillkor, i kassor för företagare företagares arbetsvillkor. Kontakta löntagarkassan för närmare uppgifter om medlemskapsvillkor.

Man kan t.ex. använda blanketten på webbsidorna för att bli medlem i SYT-kassan.

I enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa betraktas företagsverksamheten ha börjat när företaget har

  • startat sin egentliga produktionsverksamhet eller ekonomiska verksamhet;
  • införts i registret över momsskyldiga;
  • införts i förskottsuppbördsregistret; och/eller
  • införts i Skatteförvaltningens arbetsgivarregister.

Har personen i fråga samtidigt idkat förvärvsarbete på heltid och företagsverksamhet, betraktas företagsverksamheten som huvudsyssla ha börjat först efter det förvärvsarbetsförhållandet har upphört. Löntagares 18 månaders efterskydd börjar löpa först från och med datum när företagsverksamheten som huvudsyssla har börjat.

Har personen i fråga varit arbetslös och fått arbetslöshetsdagpenning från en löntagarkassa, betraktas företagsverksamheten som huvudsyssla ha börjat efter det rätten till arbetslöshetförmån har utgått, dvs. från och med datum då arbets- och näringsbyrån (TE-byrån) gav sitt arbetskraftspolitiska utlåtande.

Vill man gå ut ur kassan ska man skicka skriftligt meddelande om utträde till kassan. Man kan göra detta per post eller per e-post eller så kan man fylla i en webblankett. Utgångsvis ska medlemsavgifterna betalas tom. datum för utträde.

Du kan ändra dina medlemsuppgifter på blanketten som finns på SYT-kassans webbsidor.  Du kan också skicka e-post eller ringa telefontjänsten. Ändringar i försäkringsnivå och meddelande om utträde ur kassan ska alltid göras skriftligen.

SYT-kassan har en telefontjänst och e-postrådgivningen svarar på adressen neuvonta@syt.fi. Du kan också besöka vårt kontor eller skicka post till adressen SYT-kassan, Mannerheimvägen 76 A, PB 999, 00250 Helsingfors.

E-ärendetjänsten fungerar efter det du har fått ditt första dagpenningsbeslut. Via tjänsten kan du följa upp hur din fortsatta ansökan hanteras, fylla i fortsatt ansökan om dagpenning och skicka bilagor.

Kassan skickar ut medlemsavgiftsfakturor en gång per år i februari. Alla inbetalningskort kommer i samma kuvert också till dem som har valt att betala sina medlemsavgifter i fyra rater. Betalningspåminnelser för medlemsavgifterna skickas separat för varje rat.

År 2018 är SYT-kassans medlemsavgift ca 1,4 – 2,6 % av nivån för företagarens arbetslöshetsförsäkring. Medlemsavgiften är 2,25 % av årsarbetsinkomsten som ligger till grund för försäkringen för 5 800 euro överskridande del.

Du kan välja en försäkringsnivå som högst motsvarar årsarbetsinkomsten i din pensionsförsäkring (FöPL, LFöPL, ArPL). Summan kan alltså vara vilket eurobelopp som helst som överskrider 12 576 euro. Använd medlemsavgiftsräknaren för att räkna ut medlemsavgiftens belopp.

Finansinspektionen fastställer SYT-kassans medlemsavgifter utgående från kassans proposition. Arbetslöshetskassans medlemsavgifter måste fastställas så att de tillsammans med finansieringsandelarna är tillräckliga för att uppfylla arbetslöshetskassans åtaganden, dvs. betalning av förmåner. När medlemsavgiften fastställs måste man ytterligare beakta att arbetslöshetskassan bör ha en utjämningsfond för att trygga kassans finansiering och likviditet, till vilken arbetslöshetskassans årliga överskott överförs.

Företagarkassan får som statlig andel ett belopp som motsvarar grunddagpenningen (32,40 euro år 2018) för varje inkomstdagpenning som betalas. Företagarkassan ansvarar själv för sin resterande finansiering.  Till löntagarkassor betalas statlig andel samt arbetslöshetsförsäkringsfondens andel. Löntagarkassorna ansvarar själva för 5,5 % av inkomstdagpenningarna medan företagarkassorna ansvarar för ca 40 %. På grund av olika finansieringsgrund är företagarkassornas medlemsavgifter högre än löntagarkassornas.

Du kan bli medlem i SYT-kassan om arbetsinkomsten som ligger till grund för din FöPL-försäkring är minst 12 576 € (år 2018). Du ska försäkra dig enligt huvudsyssla, dvs. bli medlem i en löntagarkassa eller en företagarkassa. Du måste själv avgöra vilket arbete är din huvudsyssla, företagsverksamheten eller lönearbetet.

Befullmäktiga din nya kassa att skicka meddelande om utträde till din tidigare kassa. Då behåller du rätt till eventuell efterskyddsdagpenning ifall du skulle bli arbetslös innan du har hunnit tjäna in ditt arbetsvillkor i din nya kassa.

Alla som uppfyller begreppet företagare i enlighet med definitionen i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och som har tecknat pensionsförsäkring (FöPL/ LFöPL/ArPL) som baserar sig på en årsarbetsinkomst som är minst 12 576 € (2018) kan bli medlemmar i SYT-kassan.

Företagares dagpenning bestäms enligt försäkringsnivån på vilken man har varit försäkrad i SYT-kassan i 15 månader före arbetslösheten. Den i kassan valda försäkringsnivån får inte vara högre än den fastställda årsarbetsinkomsten som ligger till grund för medlemmens pensionsförsäkring (FöPL- eller LFöPL-årslön; för delägares/företagares familjemedlemmars del ArPL-årslön).

Kassan kontrollerar inte medlemmarnas årsarbetsinkomstnivåer som ligger till grund för pensionsförsäkringen. Kassan informeras inte direkt om ändringar i årsarbetsinkomst och indexhöjer inte försäkringsnivåer. Medlemmarna ansvarar alltså själva för att försäkringsnivån är korrekt.

Meddela kassan skriftligen. Du kan använda e-post, brev eller fylla i blanketten som finns på SYT-kassans webbsidor. Vänligen beakta att försäkringsnivån och årsarbetsinkomsten som ligger till grund för FöPL-, LFöPL- eller ArPL-försäkringen från och med början av 2018 vara minst 12 576 € för att man fortsättningsvis ska kunna tjäna in arbetsvillkoret. Man kan inte uppge en försäkringsnivå till kassan som är högre än arbetsinkomsten som ligger till grund för FöPL-, LFöPL- eller ArPL-försäkringen.

Arbetslösa personer beviljas befrielse från medlemsavgift. Befrielse från medlemsavgift på grund av arbetslöshet beviljas endast under förutsättning att ett positivt arbetskraftpolitiskt utlåtande har getts och att inkomstdagpenning betalas. Befrielsen träder i kraft från och med början av följande månad efter arbetslöshetens början.

Du kan också befrias från medlemsavgift för tidsperioder under vilka du inte tjänar in ditt arbetsvillkor. Då är det fråga om situationer som beskrivs i 5 kap. 7 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, dvs. sjukdom, institutionsvård, militärtjänst, studier, barnavård eller övriga jämförbara giltiga orsaker. Du ska ansöka om befrielse och befrielse beviljas från och med början av följande månad efter ändringen.

Till din ansökan om befrielse från medlemsavgift ska du bifoga beslut från Fpa eller försäkringsbolag om beviljad förmån eller intyg över studiernas längd. Ansökan om befrielse från medlemsavgift inkl. motiveringar som gäller föregående år ska komma fram till kassan senast till och med slutet av april månad innevarande år. Vid senare tidpunkt beviljas befrielse endast ifall speciellt vägande skäl föreligger.

Vanligtvis lönar det sig för dig att fortsätta vara medlem i kassan och behålla ditt intjänande arbetsvillkor.  Granskningsperioden för arbetsvillkoret är 48 månader. Ligger din FöPL- eller LFöPL-­arbetsinkomst eller din ArPL-lön under 12 576 € (nivån 2018) eller är din pensionsförsäkring inte i kraft kan du inte fortsätta tjäna in ditt arbetsvillkor.  Men du kan behålla ditt tidigare intjänade arbetsvillkor om du blir kvar som medlem i kassan.

I sådana fall kan du ansöka om nedsatt medlemsavgift. I din ansökan ska du bifoga intyg från försäkringsbolaget över fastställd FöPL- eller LFöPL-årsarbetsinkomst eller löneintyg (ArPL-försäkrade). Bara eget meddelande är inte tillräckligt. Man ska inte skicka t.ex. läkarintyg till kassan.

Har du beviljats lagstadgad ålderspension eller full invalidpension lönar det sig inte längre för dig att vara medlem i kassan. Ovannämnda pensioner är förmåner som utgör hinder för betalning av arbetslöshetsdagpenning.

Lyfter du delpension eller delinvalidpension lönar det sig att bli kvar som medlem i kassan.  Skulle du bli arbetslös bestäms din eventuella arbetslöshetsdagpenning utgående från försäkringsnivån och pensionsförsäkringens årsarbetsinkomst före delpensionen. Delinvalidpensionen avdras från den eventuella arbetslöshetsdagpenningen.

I regel kan arbetslöshetsdagpenning betalas till och med slutet av den kalendermånad under vilken du fyller 65 år.

Får man delpension bestäms medlemsavgiften utgående från FöPL-årsarbetsinkomsten eller ArPL-årslönen vid tidpunkten för pensionens början. När man blir medlem ska försäkringen emellertid ligga på miniminivå, dvs. 12 576 € per år (2018). Ligger din pensionsförsäkringsnivå under 12 576 € kan du ansöka om sänkt medlemsavgift.

För att fastställa korrekt nivå för medlemsavgift och försäkring ska man skicka intyg från försäkringsbolaget till kassan. I intyget ska framgå tidpunkt för pensionens början och FöPL-årsarbetsinkomst eller ArPL-årslön vid tidpunkten för pensionens början.

Man behåller sitt medlemskap i kassan så länge man betalar sin medlemsavgift. Utgår delpensionen ska man kontakta kassan.

Avslutar man sin företagsverksamhet (och arbetsvillkoret har inte uppfyllts i helhet efter delpensionens utgång) bestäms inkomstdagpenningens nivå utgående från situationen vid tidpunkten för delpensionens början, dvs. utgående från försäkringsnivån före delpensionen.

Arbetslöshetsdagpenning kan i regel betalas till och med utgången av kalendermånaden under vilken du fyller 65 år. Senare har du ingen nytta av att vara medlem i kassan.

 

Intjäning av arbetsvillkoret

Till och med utgången av år 2014 tjänade du in ditt arbetsvillkor för samtliga medlemsskapsmånader förutsatt att årsarbetsinkomsten i din pensionsförsäkring och din i kassan valda försäkringsnivå var minst 8 520 € och du var verksam som företagare. Från och med början av 2015 har miniminivån höjts och man har fortsatt tjäna in sitt arbetsvillkor förutsatt att försäkringsnivån och pensionsförsäkringens arbetsinkomst har varit minst 12 326 €, 2016 12 420,2017 12 564 €/år . År 2018 tjänar man in sitt arbetsvillkor när kassans försäkringsnivå och pensionsförsäkringens årsarbetsinkomst är minst 12 576 €/år.

Samtliga fulla kalendermånader före av arbets- och näringsbyrån utfärdat arbetskraftspolitiskt utlåtande utan hinder räknas med i arbetsvillkoret. Kalendermånaderna som uppfyller arbetsvillkoret ska finnas inom de senaste 48 månaderna. Granskningsperioden på 48 månader kan förlängas pga. vissa godkännbara orsaker, t.ex. sjukdom, moderskaps-/faderskaps-/föräldraledighet, vård av barn under tre år och studier på heltid.

Samtliga 15 månader som krävs för arbetsvillkoret ska finnas inom tidsperioden du har varit medlem i kassan. Du tjänar inte in arbetsvillkoret under månader då årsarbetsinkomsten som ligger till grund för din pensionsförsäkring eller försäkringsnivån du har angett till kassan är under 12 576 € (nivån 2018). Har du ingen ikraftvarande pensionsförsäkring eller är din årsarbetsinkomst under 12 576€ (2018 nivå) kan du ansöka om sänkt medlemsavgift. [länk till sänkt medlemsavgift]

Godkännbara orsaker, t.ex. sjukdom, moderskaps-/faderskaps-/föräldraledighet, vård av barn under 3 år och studier på heltid förlänger arbetsvillkorets 48 månaders granskningsperiod. Arbetsvillkor intjänas emellertid inte under tidsperioder som förlänger granskningsperioden över sju år. Idkar du företagsverksamhet t.ex. medan du är moderskaps- eller föräldraledig och har ikraftvarande pensionsförsäkring kan du tjäna in ditt arbetsvillkor. Du kan arbeta bara på söndagar.

Som medlem i SYT-kassan kan man inte tjäna in löntagares arbetsvillkor. Du ska byta till en löntagarkassa genast när din anställning börjar. Kontaktuppgifter till löntagarkassor finns på Arbetslöshetskassornas Samorganisations (TYJ) webbsidor.

Du har rätt till löntagares efterskydd om du innan du blev medlem i företagarkassan (eller inledde din företagsverksamhet) har tjänat in löntagares arbetsvillkor och du har varit medlem i en kassa utan avbrott. Ytterligare krävs att du inte har tjänat in företagares arbetsvillkor och att du har inlett din företagsverksamhet för högst 18 månader sedan.

Du har rätt till företagares efterskyddsdagpenning om du innan du blev löntagare hade tjänat in företagares arbetsvillkor, du har varit medlem i en kassa utan avbrott, arbetsvillkoret som krävs har uppfyllts för granskningsperiodens del och du inte har tjänat in löntagares arbetsvillkor. Endast medlemmar i löntagarkassor kan tjäna in löntagares arbetsvillkor.

Din rätt till efterskydd gäller oberoende om du är medlem i en löntagarkassa eller en företagarkassa. Men för att kunna fortsätta tjäna in arbetsvillkoret måste du vara medlem i rätt kassa (som löntagare i en löntagarkassa, som företagare i en företagarkassa).

 

Om du blir arbetslös

Anmäl dig som arbetslös arbetssökande på arbets- och näringsbyrån på din ort och kontakta SYT för anvisningar om hur du ska ansöka om dagpenning. Läs mera under rubriken Om du blir arbetslös.

Arbets- och näringsbyrån (TE-byrån) kontrollerar att de arbetskraftspolitiska förutsättningarna för betalning av förmån har uppfyllts, dvs. även om och när man som företagare kan betraktas vara arbetslös:

Föreligger inte skäl till avvikande uppskattning betraktas företagsverksamheten ha lagts ned när

  • företaget har försatts i konkurs;
  • aktiebolaget eller andelslaget har försatts i likvidation;
  • bolagsmännen emellan har avtalats on upplösning av bolaget (gäller andra bolagsformer än aktiebolag); eller
  • företagets produktionsmässiga och ekonomiska verksamhet har avslutats och personen i fråga har:
    1. sagt upp sin FöPL-/LFöPL-försäkring
    2. lämnat in anmälan till Skatteförvaltningen om strykning av företaget i förskottsuppbördsregistret
    3. lämnat in anmälan till Skatteförvaltningen om strykning av företaget i arbetsgivarregistret
    4. lämnat in anmälan till Skatteförvaltningen om strykning av företaget i momsregistret eller meddelat att företagsverksamheten har avbrutits

Företagsverksamhet kan inte avbrytas och TE-byrån gör i regel beslut om säsongbunden företagsverksamhet uteslutande när det är fråga om ytterst väderpåverkade branscher.

Privata näringsidkares företagsverksamhet betraktas från och med 1.1.2016 också ha lagts ned ifall:

1) den produktionsmässiga och ekonomiska verksamheten i enlighet med arbetssökandes som tillförlitligt betraktade meddelande har avslutats, eller det i övrigt är uppenbart att verksamheten inte längre fortsätter; och

2) personen i fråga har sagt upp sin eventuella pensionsförsäkring i enlighet med lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare.

Du kan ringa Jobblinjens rådgivning i frågor som berör utkomstskydd för arbetslösa på numret 0295 020 701 för att få närmare uppgifter om arbetskraftspolitiska förutsättningar. Arbets- och näringsbyrån (TE-byrån) är alltså parten som undersöker ifall de arbetskraftpolitiska förutsättningarna för betalning av förmåner uppfylls, dvs. avgör också när man som företagare kan betraktas var arbetslös.

Kassan kan inte ge förhandsbeslut angående rätt till dagpenning. Ärendet behandlas först efter det kassan har mottagit ansökan.

Företagarkassamedlemmar som har varit försäkrade minst 15 månader före arbetslöshetens början och som försäkrade har uppfyllt företagares arbetsvillkor har rätt att få företagares dagpenning. Företagares arbetsvillkor uppfylls om man under de senaste 48 månaderna före arbetslösheten har arbetat som företagare sammanlagt 15 månander och företagsverksamheten har under denna tid varit väsentlig till sin omfattning (FöPL-/LFöPL-/ArPL-försäkrades arbetsinkomst minst 12 576 euro per år (2017: 12 564 €/år,2016: 12 420 €,2015: 12 326€, t.o.m. 2014: 8 520€).

Vissa giltiga orsaker, t.ex. sjukdom, moderskaps-/faderskaps-/föräldraledighet, vård av barn under 3 år och studier på heltid kan förlänga arbetsvillkorets 48 månaders granskningsperiod med högst sju år. Arbetsvillkor intjänas emellertid inte under sådana giltiga tidsperioder som förlänger granskningsperioden. Granskningsperioden kan inte förlängas utöver kassamedlemskapet.

För att du ska få rätt till dagpenning krävs förutom att du har betalat samtliga medlemsavgifter att du också har betalat FöPL-försäkring för minst samma årsarbetsinkomst som du har uppgett till kassan som årsarbetsinkomst. Har du betalat FöPL-/LFöPL-/ArPL-försäkring för samma inkomstsumma som du har betalat medlemsavgift till kassan för kan du använda räknaren som finns på SYT-kassans webbsidor för att uppskatta din dagpennings belopp, förutsatt att förutsättningarna uppfylls för din del. Du ska observera att höjning i försäkringsnivå som har gjorts under gällande arbetsvillkor kan beaktas endast till 20 %. Dagpenning betalas fem dagar per vecka.

Uppfylls företagares arbetsvillkor inte för din del, men du har inlett din företagsverksamhet för mindre än 18 månader sedan och har blivit medlem i SYT-kassan inom en månad sedan du gick ut ur löntagarkassan kan du vara berättigad till löntagares efterskyddsdagpenning.

Man kan inte avbryta sin företagsverksamhet bara för att kunna få arbetslöshetsdagpenning – företagverksamheten måste i regel läggas ned. Företaget kan emellertid bli kvar i handelsregistret.

Det är inte kassan utan TE-byrån som gör beslut angående arbetskraftspolitiska förutsättningar. För närmare uppgifter om arbetskraftspolitiska förutsättningar kan du ringa Jobblinjens rådgivning i frågor som berör utkomstskydd för arbetslösa på numret 0295 020 701.

Är du medlem i en kassa ska du ansöka om arbetslöshetsdagpenning från kassan. Har företagares arbetsvillkor inte intjänats undersöker kassan din eventuella rätt till efterskyddsdagpenning utgående från dina tidigare löneinkomster. Beviljar kassan inte dagpenning returneras ansökningsdokumenten till dig och du kan ansöka om dagpenning från Fpa.

Så kallad försäljningsvinst som blir kvar när företagets har sålts kan flytta ut betalningen av dagpenning med högst två år, ifall försäljningsvinsten överskrider 20 000 €. Därefter betalar kassan förmån för fulla dagar (300, 400 eller 500) om förutsättningarna fortfarande uppfylls.  Egendom som har tagits i eget bruk tolkas som försäljningsvinst.

Du ska beakta att du under tiden för försäljningsvinstens periodisering inte kan vara frånvarande från arbetsmarknaden över 6 månader utan giltig orsak. Du ska vara närvarande på arbetsmarknaden (t.ex. som arbetssökande i TE-byrån) eller frånvarande från arbetsmarknaden pga. giltig orsak (du får t.ex. sjukförsäkringsdagpenning från Fpa).

Arbets- och näringsbyrån kan betrakta dig som med löntagare jämställd företagare ifall du arbetar för fåtaliga uppdragsgivare. Då kan kassan betala arbetslöshetsdagpenning även om du inte skulle lägga ned din företagsverksamhet. Eventuella inkomster från företagsverksamheten jämkas med arbetslöshetsdagpenningen.

För närmare uppgifter om begreppet med löntagare jämställd företagare kan du ringa Jobblinjens rådgivning i frågor som berör utkomstskydd för arbetslösa på numret
0295 020 701.

Företagares ArPL-försäkrade familjemedlemmar betraktas också som företagare ifall de

  • arbetar i ledande ställning i ett företag där de själva äger minst 15 % eller familjen (eller de tillsammans med familjen) äger minst 30 %.
  • arbetar (utan ledande ställning) i ett företag där de själva, familjen (eller de själva tillsammans med familjen) äger minst 50 %.

Företagares maka/make samt sambo, barn och föräldrar som bor i samma hushåll som företagaren betraktas också som företagare.

Fortsätter din maka/make företagsverksamheten där du har varit sysselsatt är det möjligt att TE-byrån anser att också du fortfarande är sysselsatt i företaget. Du kan ringa Jobblinjens rådgivning i frågor som berör utkomstskydd för arbetslösa på numret
0295 020 701 för närmare upplysningar om arbetskraftspolitiska förutsättningar. I vissa fall kan makas/makes sysselsättning upphöra, t.ex. om en viss produktionsinriktning har avslutas eller arbetet har utkontrakterats. Kassan fattar inte beslut angående arbetskraftspolitiska förutsättningar.

TE-byrån kan betrakta dig som arbetslös minst i följande fall:

  • Du har permitterats på heltid och företaget har samtidigt under årets gång permitterat minst en arbetstagare som inte är familjemedlem
  • Din maka/make lägger också ned sin företagsverksamhet
  • Du kan påvisa att företagsverksamheten för din del är en bisyssla eftersom du samtidigt har varit heltidsanställd i lönearbete och uppfyllt löntagares arbetsvillkor (26 veckor)
  • Ditt arbete i företaget slutar t.ex. på grund av nedläggning av en viss produktionsinriktning.

Som företagare kan man inte permittera sig själv på grund av brist på arbete, men familjemedlemmar kan permitteras. Företagares familjemedlemmar kan emellertid permitteras bara om permitteringen avser heltid och företaget samtidigt under granskningsperiodens gång har permitterat eller på produktionsmässiga eller ekonomiska grunder sagt upp minst en arbetstagare som inte är företagarens familjemedlem.

Permittering på heltid innebär att permitteringen gäller minst en hel kalendervecka (måndag till söndag). Med avseende på permittering av familjemedlemmar krävs dessutom att i frågavarande familjemedlems ägandeandel i företaget under de två senaste åren har varit under 15 % och att familjemedlemmen i fråga inte innehar annan motsvarande bestämmanderätt i företaget.

Du kan ringa Jobblinjens rådgivning i frågor som berör utkomstskydd för arbetslösa på numret 0295 020 701 för närmare upplysningar om arbetskraftspolitiska förutsättningar.

Studiestödet är den huvudsakliga förmånen som betalas när man studerar. Får du vuxenutbildningsstöd kan du inte få arbetslöshetsdagpenning. Ifall TE-byrån anser att studierna främjar sysselsättningen för din del och du uppfyller kraven för inkomstdagpenning kan kassan betala dagpenning utgående från TE-byråns beslut.

I din dagpenningsansökan ska du meddela att du är sjukledig. SYT-kassan betalar arbetslöshetsdagpenning under sjukdagpenningens självrisktid och beviljar befrielse från medlemsavgift pga. arbetsoförmåga. Nästa gång ska du ansöka om arbetslöshetsdagpenning först när sjukledigheten har slutat.

Anmäl dig till TE-byrån som arbetslös arbetssökande och skicka ansökan om arbetslöshetsdagpenning inklusive bilagor till kassan. I din ansökan ska du meddela att du har ansökt om invalidpension.

Eftersom betalning av dagpenning baserar sig på fortsatt sjukledighet ska du i fortsättningen skicka läkarintyg om fortsatt sjukledighet till kassan. Du kan täcka över eventuella känsliga uppgifter.

 

Dagpenningens belopp

Företagares dagpenning beräknas utgående från i kassan valt försäkringsskydd och årsarbetsinkomsten som ligger till grund för FöPL-/LFöPL-/ArPL-försäkringen. Den i kassan valda försäkringsnivån måste vara minst 12 576 € och kan högst motsvara företagarens FöPL- eller LFöPL-försäkrings årsarbetsinkomst eller ArPL-lön.

Kassan kan inte ge förhandsbeslut angående rätt till dagpenning eller dagpenningens belopp. Du kan använda räknaren för inkomstdagpenning för att själv uppskatta beloppet för din eventuella arbetslöshetsdagpenning. Vänligen beakta att försäkringsnivån du har valt i kassan, din FöPL-/LFöPL-/ArPL-försäkringsnivå samt den så kallade 20 procent-regeln påverkar dagpenningens belopp. Dessutom kan eventuella övriga förmåner du får påverka dagpenningen. Utbetalning av dagpenning kan flyttas ut pga. periodisering av försäljningsvinst.

Företagare kan få förhöjd dagpenning medan de deltar i sysselsättningsfrämjande tjänster. Förhöjd dagpenning betalas högst 200 dagar.

Du kan ha rätt till tilläggsdagar ifall din dagpenning har fastställts utgående från din löneinkomst. Tilläggsdagar kan inte beviljas i samband med företagares dagpenning.

Personer som är födda 1955–1956 beviljas tilläggsdagar ifall de fyller 60 år innan maximitiden 500 dagar har löpt ut. Personer som är födda 1957 eller senare kan beviljas tilläggsdagar ifall de fyller 61 år innan maximitiden 500 dagar har utgått. Då kan de förutom 500 dagar få inkomstdagpenning t.o.m. slutet av kalendermånaden under vilken de fyller 65 år. Då förutsätts emellertid att personerna i fråga har arbetat minst fem år under de senaste 20 åren.

Efter att ha mottagit ansökan undersöker kassan ifall rätt till tilläggsdagar föreligger. Vi kontrollerar uppgifterna som berör arbetskarriären i Pensionsskyddscentralens register.

Inkomstdagpenning beskattas som förvärvsinkomst. Med vissa undantag (t.ex. graderat skattekort) får kassan efter det beskattningen ändrades i början av året kassamedlemmarnas ursprungliga skatteinnehållningsprocenter direkt från Skatteförvaltningen.

I år höjs för lönebetalning utfärdade procenter för förskottsinnehållning vid betalning av inkomstdagpenning så att förskottsinnehållningen är minst 25 %. Skickar förmånstagaren emellertid ett ändringsskattekort för förmån som betalas av en arbetslöshetskassa innehålls skatt i enlighet med ändringsskattekortet.

Skatteförvaltningen och kassan rekommenderar att man söker ändringsskattekort för sin förmån. Innehållningsprocenten på skattekort som har sökts för utbetalning av förmån tillämpas som sådan. Man ska skicka ändringsskattekortet i original till kassan.

Söker du ändring i förskottsinnehållningsprocenten under skatteårets gång ska du själv skicka ditt ändringsskattekort i original till arbetslöshetskassan.

Mera information finns på Skatteförvaltningens webbsidor.

Medan du är arbetslös får du förtjäna 300 euro per månad eller 279 euro per fyra veckor utan att ditt utkomstskydd påverkas. Överskrider din arbetsinkomst 300 euro per månad jämkas inkomstdagpenningen, dvs. hälften av arbetsinkomsten som överskrider skyddsandelen avdras från dagpenningen. Inkomstdagpenningen minskar då också ifall summan av inkomstdagpenningen och arbetsinkomsten är högre än lönen som ligger till grund för dagpenningen.

100 procent-regeln påverkar också beloppet för jämkad dagpenning. Lönen som betalas för arbetet och den jämkade dagpenningen kan sammanlagt motsvara högst 100 % av lönen som ligger till grund för dagpenningen. Ju lägre den jämkade dagpenningen är eller ifall ingen jämkad dagpenning betalas för ansökningsperioden t.ex. pga. heltidsarbete, desto mera sparar man in dagpenningsdagar som kan utnyttjas senare.

Betalning av jämkad dagpenning under deltidsarbete, heltidsarbete som fortgår högst två veckor eller permittering förutsätter att man arbetar högst 80 % av maximiarbetstiden som tillämpas i branschen i fråga. Arbetar man deltid eller heltid högst två veckor granskas arbetstiden i perioder på fyra kalenderveckor eller en månad.

När man får jämkad dagpenning löper maximiperioden 400 dagar för utbetalning av dagpenning långsammare.  Maximiperioden beräknas så att man dividerar den i form av jämkad dagpenning utbetalade dagpenningen med beloppet för den fulla dagpenningen. När man exempelvis får förhöjd inkomstandel medan man deltar i sysselsättningsfrämjande tjänster löper maximiperioden för förhöjd inkomstandel emellertid för varje dagpenningsdag.

Meddela TE-byrån när du börjar arbeta. Skicka arbetsavtalet till kassan och ansök i fortsättningen dagpenning på samma frekvens som lön betalas (en månad eller fyra veckor). Bifoga alltid lönekalkyl eller löneintyg.

Är det fråga om heltidsarbete som fortgår över två veckor betalas ingen dagpenning under arbetsperioden. Meddela TE-byrån när arbetsförhållandet börjar och anmäl dig som arbetssökande på nytt när lönearbetet slutar. Är det fråga om fast eller längre tidsbunden anställning kan det vara aktuellt att gå ut ur företagarkassan och bli medlem i en löntagarkassa. Man kan inte tjäna in löntagares arbetsvillkor i företagarkassor.

Är du medlem i ett andelslag avgör TE-byrån om du arbetar som företagare eller inte. I regel betraktas man inte vara sysselsatt i ett andelslag ifall andelslaget har minst 8 medlemmar. Frågan gäller arbetskraftspolitiska förutsättningar. För preliminär rådgivning kan du ringa Jobblinjens rådgivning i frågor som berör utkomstskydd för arbetslösa på numret 0295 020 701.